Violetta skymningar: juni 2017

I går inföll sommarsolståndet: det var årets längsta dag och kortaste natt, strax före midsommar. En glädjedödare skulle säga att vi nu går mot höstens mörker och kan börja spana efter de första gula löven...

Eftersom jag den senaste tiden jobbat på ganska långa blogginlägg, tänkte jag inte skriva så mycket den här gången, men sänder desto flere bilder... Bilder från dagarna då jag kom hem från Marocko i slutet av april, då det snöade och haglade. Veckorna gick, det blev maj och juni, och nu: sommarsolståndet. I morgon firas midsommaraftonen...

Försommarens skira grönska är så ljuvlig, så snabbt den försvinner. De första vilda blommorna, mattor av liljekonvalj och förgätmigej på Rönnskär. Ju äldre jag blir, desto starkare upplever jag de olika årstiderna, speciellt våren. Men jag hatar att vara sentimental!

Jag har gått på ovanligt många fester: min systersons dotters namngivningsfest, min äldre son blev utexaminerad från Game and Animation-linjen i den supermoderna skolan i Arabiastranden, några av barnens kompisar firade också sina examensfester. Svenska Fredsvänner i Helsingfors r.f. firade sitt 90-års jubileum på Fredsstationen i Böle.

ARS 2017-utställningen på Kiasma, restaurangdag och sambakarneval... Ibland sitter jag på universitetets huvudbibliotek i Kajsahuset, skriver och läser. Inspirerande arkitektur!

Det är svårt att ignorera det politiska läget i Finland, händelseförloppet efter sannfinländarnas partikongress. På väg till Fölisön besökte jag Urho Kekkonens hemmuseum på Ekudden och fick höra att han kunde läsa i sex timmar varje dag, tidningar och böcker, förutom att han skrev flitigt. Jag såg finska skönlitterära författares verk i hans bokhylla: Aino Kallas, Marja-Liisa Vartio, Pentti Haanpää, Paavo Rintala... Jag undrar vad Kekkonen skulle tänka om dagens politiska läge, hatretoriken som har tillåtits florera, nedskärningarna, flyktingpolitiken. Jag tror nog att han många gånger skulle ha slagit näven i bordet.

Mauno Koivisto dog i maj och hela Finland sorgflaggade. Det händer så mycket i världen just nu, upprepade terrorattacker, en förödande skogsbrand i Portugal, branden i Grenfell Tower-höghuset i London... Människor lever under hot och i obeskrivliga förhållanden i Sydsudan, Filippinerna, Mexiko,Venezuela, Syrien... Många västerländska ungdomar riskerar att bli marginaliserade. Tufft att inte hitta jobb eller få studieplats i skolan som man gått och drömt om, att inte ha en plan B... Men det går alltid andra tåg, eller borde åtminstone...

Dessutom har vi Brexit och Trump, men kanske också nya vindar i Frankrike. En marche... Men jag såg en t-tröja i går på rea som gjorde mig betänksam, det franska fabrikatet Defend Paris, som har en militaristisk image och förser sina produkter med bilder av ett automatgevär (visserligen airsoft). Tröjan hade texten Revolution, Anarchist, Guerilla, Clan, Paris 1948, Defend With Love. Jag köpte den inte, och dyr var den också... Själv kan jag bara hoppas på många nya, gröna vårar, blåa kvällar, midsommarnätter...

Kväll

Jag vill ej höra den sorgsna sagan
skogen berättar.
Det viskar ännu länge mellan granarna,
det suckar ännu länge uti löven,
ännu länge glida skuggor mellan de dystra stammarna.
Kom ut på vägen. Där möter oss ingen.
Kvällen drömmer blekröd kring tigande dikesren.
Vägen löper långsamt och vägen stiger varligt
och ser sig länge om efter solens sken.

Edith Södergran, 1916

Sällan som jag klär upp mig till fest.
Bloggare brukar presentera sina outfits:
Esprit-klänning, tröja från H&M ;-)

Hagelskur på nyplanterade penséer

Valborgsmässoafton

I Västerkulla

Namngivningsfest i Fiskehamnen

Olika generationer möts...

Metrotåget glider förbi den gamla gasklockan
i Fiskehamnen.

Egen soffa på första maj...

Street Fashion på första maj, no matter
how cold...

David med Olivias kamel från Tanger...

Första maj anno dazumal, min syster och jag...

Vårens första knoppar...

Försommarkväll i Centralparken

Lönnen blommar...

Mattor av vitsippa i Centralparken...

Olika kulturer möts på matfestival. Sällan som
man ser niqab i Finland - eller i Marocko...

Efter en fest, följande morgon, vill man kanske
söka upp den här grillen...

Skumpa med min dotter Cindy, som för
andra gången firade morsdag
som ung mamma.

Min äldre son, Michael, hipster style,
i soffan under våra Mark Rothko-
affischer...

Min yngre son, David, arbetar på sommarkafé.
Dagen var kall, så jag förde en extra
tröja åt honom. Coolt förkläde!

Hästar, antagligen polisens, i Dal.

Käpphästar, hobby-horsing, latest craze
in Finland...

Kepparikisat Kaivarissa...

Flaggorna hissades på halv stång för att hedra
president Mauno Koivisto, 13.5.

Michael låser skåpdörren i Arabiastrandens skola,
AV-kommunikationslinjen.

Mor och son. På examensfest hos
Davids kompis.

Dans till musik från Kazan och Armenien,
till Bruno Mars...

Fin pannacotta och jättegod tårta...

Författaren Birgitta Boucht berättar om
kvinnornas fredsmarsch tillParis 1982.
På Fredsvännernas 90-års fest i Böle.

På Fredsstationen.

Kiasmas ARS 2017-utställning.

Juha van Ingen, AS Long as Possible, GIF-
animation och utskriven kod. Eller är det
mitt ofullbordade manus... som inleds
med: All work and no play makes
Jack a dull boy... ;-)