fredag 30 augusti 2019

Gröna bilder från Grez...

Det regnade ordentligt för ett par veckor sedan, det gulbruna, nästan svedda gräset fick nytt liv och blev igen grönt. Men allt fler torra löv singlar ner från de stora lövträden och svalorna svirrar inte lika intensivt som förr.

En dag såg jag en fågel med blåskimrande rygg och lång näbb nere vid floden: en kungsfiskare, mycket sällsynt i Finland. Den visslade på ett speciellt sätt och flög vågrätt ovanom vattenytan. Den lär trivas vid sakta flytande floder, så Loing är nog perfekt för den.

En dag vill jag se fladdermössen, som lär husera under stenbron, ja, jag skriver någonting om dem i romanen som jag har under arbete, utan att ha sett dem, om deras speciella hjärnceller och förmåga att orientera med hjälp av ultraljud, också att de kan bära på farliga virus, bland dem ebola...

För några dagar sedan var det 35 grader varmt, jag mår inte så bra vid en sådan värme, sitter helst inomhus vid arbetsbordet framför det vackra gröna fönstret... På kvällen svalnar det snabbt när solen gått ner, tidigt på morgonen kan det vara bara elva, tolv grader varmt.

Jag vandrar ibland till grannbyn Montcourt-Fromonville, promenaden är kanske inte så inspirerande i närheten av en livligt trafikerad genomfartsväg, trots att en gångväg löper genom den täta lövskogen. Floden Loing verkar halvt igenvuxen under en hög järnbro, där dess vatten leds ljudligt forsande genom ett rör. Ja, det är fascinerande med vattendrag, gamla kanaler, dammar och vattenkvarnar, sånt som konstruerades för länge sedan i ett annat tidevarv.

Grannbyn är större än Grez, och byns centrum ligger ganska långt borta. En kort bro tar en över kanalen, där områdets berömda vita sand transporterades ombord på pråmar. Män sitter och metar på stranden av kanalen och en dag såg jag en svart pråm glida förbi, nästan lite kuslig i det annars så fridfulla, nästan slumrande landskapet. I min nya roman skriver jag faktiskt också om pråmar, men i ett helt annat sammanhang, i en helt annan del av världen, på en helt annan flod...

I närheten av järnbron finns en restaurang, men jag har aldrig lyckats äta där, jag glömmer att den är stängd på söndagen och att den stänger redan halv fyra på vardagar. En lördag i juli lyckades jag titta in, bara för att konstatera att den stora restaurangen var proppfull. Ja, jag saknar ett kafé i de här trakterna, ett enkelt kafé där man kunde slå sig ner, dricka en kopp kaffe, kanske läsa i en bok...

Min syster och svåger kommer på besök nästa vecka och då hoppas jag att vi lyckas äta på restaurangen i Montcourt-Fromonville... Hoppas det är lite svalare då, och att gräset fortfarande grönskar.


A child said What is the grass? fetching it to me with full hands;
How could I answer the child? I do not know what it is any
more than he.


I guess it must be the flag of my disposition, out of hopeful green
stuff woven.

Walt Whitman


Hôtel Chevillon, med Carl Larsson-huset till vänster

De över hundra år gamla lövträden bildar en liten allé...

Floden Loing, där den ser ut att ha "tagit slut"

Den gamla stenbron syns i fonden


Rostiga, låsta portar...




Pråmen som dök upp på kanalen



En kanal i Fontainebleaus slottsträdgård

Skog eller park?

Selfie i slottsparken
Mtt gröna fösnter i Grez

En varm augustikväll i det gröna
På en juiceförpackning: och ni, på vilket sätt
har ni tänkt vara snälla i dag? 



Green Mountain

You ask me why I dwell in the green mountain; 
I smile and make no reply for my heart is free of care. 
As the peach-blossom flows down stream and is gone into the unknown, 
I have a world apart that is not among men.

Li Po





fredag 23 augusti 2019

Vandring i Paris...




I början av augusti tillbringade jag ett par dagar i Paris med min äldre son och hans flickvän. Jag tog ett morgontåg från Melun en dag innan de kom och hade bokat ett airbnb rum i Le Marais. Men mera om det i ett annat sammanhang, min erfarenhet med just detta boende blev jättekonstigt och jag förhåller mig numera lite skeptiskt till hela idén med airbnb, som jag tycker på något sätt har spårat ur, med alla lyxboenden och hela små bostadshus som renoveras enbart med tanke på airbnb-inkvartering åt turister, när en massa parisare, speciellt ungdomar, står i kö för förmånliga hyresbostäder, ett hem att bo i.

Gare de Lyon med fotoutställning vid paradingången

Min vandring startade från Gare de Lyon, så vackra de är, de här gamla järnvägsstationerna (återstår att se Gare d' Austerlitz).  Men jag hittade aldrig till buss 63, som skulle ha fört mig till Cluny i Latinkvarteret, så jag åkte i stället metro till Louvre-Rivoli, där jag spanade efter Orsay-museet på andra sidan Seine... Det var överraskande lång väg att vandra till museet, jag borde ha åkt vidare till Tuileries-stationen. Lätt att missta sig när det gäller avstånden i Paris, lätt att gå lite vilse mellan bulevarderna (ja, är hopplös på GPS)... Klockan var bara tio på morgonen men jag började redan nu känna mig både trött och varm (dessutom fick jag, än en gång, skoskav...)...

När jag äntligen kom fram till Orsay, en före detta järnvägsstation, var kön redan kilometerlång. Jag ville inte köa, tror jag får lov att komma tillbaka en annan gång och då måste jag antagligen ha köpt en inträdesbiljett på förhand på webben....


Jag har alltid fascinerats av skyltar och namn som man stöter på i en stad, stadens "semantik/semiotik", bekanta logon kombinerade med historiska platser (GAP bredvid Place de la Sorbonne), minns Café Depresso och Café Nervosa i Bratislava, Galerie Irrgang i Berlin, Terminal Bar och Every Dog Bar i S:t Petersburg...




Det gäller att hålla ögonen öppna när man vandrar i en stad, man vet aldrig vad som kommer emot en, Street Art, Street Fashion, undangömda parker, inspirerande arkitektur, roliga skyltfönster, gator som gör en glad... Men jag har svårt att sätta mig på kaféer som ser väldigt trendiga ut. Concept Stores? I Helsingfors är Moko i Rödbergen en föregångare, men de här trendiga butikerna som kombinerar inredningsprylar med kläder och kafé kan också få mig att vända om...

I Marais ville jag se Place des Vosges, Helena Rubinstein och Adolfo Kaminsky-utställningarna på Musee d'Art et d'Histore du Judaisme, som förkortas mahJ. Ja, och den lilla Anne Frank-parken. Men mera om parken i ett annat inlägg.

På Rue des Francs Bourgeois stötte jag på både Muji och Uniqlo, trevligt med japansk design i Paris. Atsuko Matanos design i affären på Rue du Temple, många katter, mycket kawaai. Konstnären Takesada Matsutani på Pompidou-centret.

I en park sov en kvinna på en bänk, hon såg inte alls ut som en "bag lady", kanske var hon bara trött. Men jag tycker mig ha märkt ett större antal clochards i gatubilden i Paris, på finska det föga smickrande puliukko, mycket fler än på 1970- och -80-talen, hemlösa personer och folk som inte ser ut att må bra. Ju större stad, desto fler utslagna och utstötta. Trist att se många ensamma män uppföra sig på ett störande sätt, i metron, i närheten av järnvägsstationerna. Någon ropar och ryter med hög röst, en annan sitter och sover, i rivna och smutsiga kläder. I metron smällde en otålig ung mamma sitt barn på armen - jag vet inte hur medresenärerna i Helsingfors skulle ha reagerat. Min son Michael tyckte det var beklämmande att se så många personer omkring oss som såg lite bedrövade ut, sammanbitna miner, sorgsna blickar... Paris, City of Light?

Man kan känna sig väldigt obekväm omringad av turister vid Sacre Coeur, Eiffeltornet och Triumfbågen, människomyllret tröttar ut en, souveniraffärernas krimskrams finns överallt... Vad är hållbar och sund turism? Vi fick nog av turistmyllret, så det var trevligt att hoppa på en buss vid Pigalle och sedan vid Champs de Mars, samma bussar som jag åkte med yngre sonen i juli.

I S:t Germain des Près spanade jag efter de små och ungdomliga klädbutikerna som jag minns att fanns där under tidigare decennier - min sons flickvän Sanna studerar kläddesign/produktion och ville väldigt gärna se parisiskt "vardagsmode", inte för trendigt och dyrt - men ingen av de helt "vanliga" butikerna fanns kvar, alla hade bytts ut till lyxbutiker typ Armani och Rykiel. Eller Bohemian chic, dyrt och trendigt... Anne Fontaines vita skjortblusar?

Louis Vuitton fanns strax intill Café de Flore, där surrealisterna och senare Sartre el al satt när det begav sig. Att upptäcka Apollinaires byst i den lilla parken vid kyrkan var trevligt.

Gare du Nord kändes inte riktigt tryggt senare på kvällen när vi letade efter rätt plattform till tåget till La Plaine i Stade de France, där vårt gemensamma airbnb-boende fanns. Efter de trendiga stadsdelarna kändes Stade de France emellertid helt okej med invånare som var afrikaner och från de franska Antillerna (Martinique, Guadeloupe). En matbutik innehades av indier och sålde okra, jams och kokbananer, bekant för mig från slutet av 1980-talet då jag bodde på Jamaica.

Bostaden fanns i ett mysigt gult hus med knarrande trappor och rödmålade dörrar. Det lilla köket var välförsett med olika tesorter och kex, badrummet med duschtvålar, schampo och doftpinnar, krukväxter på fönsterbrädet, wifi lösenordet var synligt, man kunde bläddra i reseguider, mycket mera välkomnande än airbnb-boendet i Le Marais, som snålades med allting och var overpriced...

Jag tänkte på författarna Aimé Cesaire, Maryse Condé, Derek Walcott när vi drack vårt morgonkaffe på ett bageri-kafé tillsammans med äldre afrikanska män. Den unga kvinnan bakom disken såg karibisk ut och när vi följande morgon lämnade airbnb-boendet för att ta oss till Gare de Lyon och Grez, vinkade vi åt henne, och hon vinkade tillbaka. Alltid vemodigt med dessa små farväl, ställen som man lämnar bakom sig och antagligen aldrig mera kommer att besöka...



För mycket på gång i Paris...

Devisen känns alltid lika högtidlig:
Liberté - Egalité - Fraternité...
Kommande utställning på Louvre, JH är en lustigkurre,
ni kan kolla hans hemsida...


George Whitman öppnade denna legendariska bokhandel 1951;
som ung författare kunde jag ha sovit här gratis...
I dag besöker busslaster med turister affären


We spend our life, it's ours, trying to bring together in the
same instant a ray of sunshine and a free bench.
Samuel Beckett


Jag trodde att det här var en unik affär i Le Marais,
med afrikanska innehavare, tills jag insåg att den
hörde till en kedja (finns även i Fontainebleau)...


Ni kan googla på de japanska invandrarna i Peru i slutet
av 1800-talet... 

Kaminsky var en fin fotograf och han hjälpte människor att fly under
andra världskriget och inbördeskriget i Algeriet genom att
förfalska pass och identitetsbevis.

Bokhandlare, 1948, foto: Kaminsky


Utställning om Helena Rubinstein på mahJ. Tror inte att jag köpt
en enda produkt av märket HR, inte heller av Elizabeth Arden, 
hennes amerikanska ärkefiende...

Helena Rubinstein med Frida Kahlo, antagligen mot
slutet av1930-talet

Beautybox från 1930-talet - vem skymtar i spegeln?


Sminktutorial från 1950-talet med Mala,
Helenas brorsdotter... 


I believe in hard work, it keeps the wrinkles out of
the mind and the spirit... (Helena Rubinstein)



Marc Chagall kan jag inte motstå... Brudparet
vid Eiffeltornet...


Uniqlos trendiga affär i Le Marais

Place des Vosges från 1615

Bruno Catalanos skulptur, som trotsar tyngdlagen,
utanför ett galleri vid Place des Vosges

Fransmännen älskar att spela boule, men jag har också sett
folk spela mölkky i Grez... 



Pompidou-centrets teknologi: de blåa rören är för luftkonditioneringen,
de gröna för vattenledningarna, de röda för hissar och rulltrappor,
de gula för el-ledningar.  Arkitekterna hette Renzo Piano
och Richard Rogers. 


Olika lager av arkitektur, i Anne Frank-parken

The accidental tourists, mor och son... 

Café de Flore, här satt Jean-Paul Sartre et al

Café med litterära anor, men vi åt inte här... 

... utan på ett "helt vanligt", redan bekant ställe vid Place de la
Sorbonne...
Hommage a Maurice Ravel

Kopior av konstverk i Louvre-Rivoli metrostationen
En Nike-reklam på Louvres vägg... 

Coule la Seine et nos amours... De här kärlekslåsen måste nog väga
en hel del på de gamla broarna...
Kanske fult att fota en clochard, men de finns i
gatubilden, här vid bouquinisterna... 

Huset med airbnb-bostaden i
Stade de France




På Operans trappor dansade folk tango -
Last Tango in Paris?

Place de la République, utan Gula västarna...

“If you're lonely when you're alone, you're in bad company.” 
― Jean-Paul Sartre

“Three o'clock is always too late or too early for anything you want to do.” 
― Jean-Paul Sartre, Nausea 


“You are -- your life, and nothing else.” 
― Jean-Paul Sartre, No Exit


“The more sand that has escaped from the hourglass of our life, the clearer we should see through it.” 
― Jean-Paul Sartre


“I am going to outlive myself. Eat, sleep, sleep, eat. Exist slowly, softly, like these trees, like a puddle of water, like the red bench in the streetcar.” 
― Jean-Paul Sartre, Nausea