Världen i byn

Världen i byn-festivalen ordnades förra veckoslutet för nittonde gången i Kajsaniemiparken och på Järnvägstorget i Helsingfors. Jag har deltagit i festivalen nästan varje gång, med eller utan barnen, med eller utan deras pappa, men varje gång tillsammans med goda väninnor...

Festivalen inleddes 1995, i början ordnades den bara vartannat år. Huvudarrangören är Kepa, takorganisationen för drygt 300 medborgarorganisationer, med fokus på globalt utvecklingssamarbete.

Tidigare stod namnet Kepa för Kehitysyhteistyön palvelukeskus, i fjol fusionerades organisationen med EU-föreningen Kehys. Jag vet inte om Kepas verksamhet har förändrats i och med fusionen, med tanke på EU:s allmänna riktlinjer gällande till exempel invandringspolitik. Hoppas den nya takorganisationen inte blir för tungrodd. Väntar med spänning på organisationens nya namn, för både Kepa och Kehys are things from the past...

FN:s Agenda 2030 lyftes fram som huvudtema för årets Världen i byn-festival. Programmets syfte är att skapa en hållbar utveckling såväl när det gäller ekonomin, människornas välfärd som miljön, läser jag på Utrikesministeriets hemsida. Webbsidan Världen 2030 är riktad till skolelever, man kan bekanta sig med Dai i Vietnam, Naomi i Kenya. Tyvärr missade jag festivalens Kepa-talks och andra paneldiskussioner.

I år trivdes jag speciellt bra inne i det stora tältet bland olika medborgarorganisationer, Religioner i byn-avdelningen, där jag stötte på Sunniva Drake, som klädd i en vacker kjol samlade in namn för ett medborgarinitiativ gällande asylsökandes rättsskydd. Tibetanska böneflaggor fladdrade, jag drack gott kaffe och bläddrade i broschyrer, kanske lite matt av all info, alla välmenande termer och formuleringar...

För ett antal år sedan gick jag till Världen i byn med något blandade känslor. Jag mådde kanske inte så bra, jag var jätteledsen över min skilsmässa och rädd för att stöta på min jamaicanske ex-man och hans nya familj. Men i år var det ganska okej att stöta på honom, tillsammans med andra, gamla bekanta, väninnor och väninnors barn som nu är unga vuxna. Världen i byn är som den riktiga världen omkring oss, allt är inte frid och fröjd, men det finns hopp om en bättre framtid i den...

I år tyckte jag nästan bäst om den palestinska gruppen 47Soul som i sitt sound kombinerade toner från Mellanöstern (dabke dansmusik) med elektro beat. Sångstilen varierade mellan hiphop, dancehall reggae och kanske någonting besläktat med nordafrikansk rai... De sjöng om den palestinska diasporan, om murar som separerar och som borde raseras. Every land is a holy land, every people is a promised people... Freedom to all! More light! Rastafari!

Dobet Gnahoré från Elfenbenskusten avslutade årets festival. Hennes uppträdande, i svart ”futuristisk” outfit och blonda hårförlängningar, blev en fin perfomance med både ballader och energisk dans. Vilken sensuell röst, vilken stark utstrålning! 

Gnahoré är medborgaraktivist och har belönats med en Grammy. Ni kan kolla in den fina videon Afrika på Youtube, där hon sjunger omgiven av barnskaror och torghandlare, visar upp kläder i ett slags fashion show samtidigt som hon hyllar Lumumba, Sankara, Makeba och Mandela. Afrika, je t’aime... "Afrika" is a tribute to Africa, the mother of all living, the sumptuous and courageous women who inhabit it, läser jag på webben. Den nya låten Miziki med sin mera ”västerländskt” inriktade hiphopdans är kanske lite för slipad och cool för min smak.

Efter festivalen, och efter att ha vinkat av yngre sonen som steg på bussen som förde honom tillbaka till garnisonen i Vekaranjärvi, satt jag på en uteterrass i kvällssolen tillsammans med min vän Nina. Vem vandrar förbi om inte kvällens största stjärna Dobet Gnahoré! Påpaltad i den för henne svala finska sommarkvällen, leende och vänlig växlade hon några ord med sina fans och ställde upp för fotografering. Jag knäppte ett foto av henne och Nina, en fin avslutning på en fin kväll.

Vem sitter i Story Sharing-caféet?

Religionerna i byn...

Ortodoxa kristna och bangradansare

Europas kyrkor stöder invandrarna

Mor och dotter...

Fäder och söner...

Mammor...

Unga familjer...

Afrolatinos...

Fina Sunniva samlar in namn...

Berättelser på bl.a. arabiska, dari, pashto, farsi...

Finland-Syrien vänförening

Dobet och Nina

Familjer möts...

Så fina "outfits"...

Krishna vegetarisk mat, fina hattar och tyger...

Girls in their summer clothes... 

Kunde vara i en medina i Marocko...

Sommarvarmt veckoslut...

Dags att packa ihop... Ugandan Community in
Finland. See you next year!

Den vackra tibetanska flaggan...

Må alla varelser bli lyckliga...