Violetta skymningar: I väntan på sakura

onsdag 3 maj 2023

I väntan på sakura

Jag har under de senaste åren skrivit ganska utförligt om valborgsfirandet, inklusive coronavappen 2020, då hela Brunnsparken var folktom och Havis Amanda omgärdat med ett plank med texten Mantallakin on #etävappu. På olika plakat kunde man läsa: Allt har sin tid och plats. Nu är det hemma. #vappenhemma.

I år skulle jag kanske allra helst ha stannat hemma, ja, #vappenhemma, gjort det som jag alltid gör: skrivit och läst, lyssnat på radio, chattat i "familjechatten" och "damchatten", kanske kollat på någon Netflix dokumentär (om kvinnor i Iran och Demokratiska republiken Kongo...).... Har länge känt mig lite håglös och deppig, samtidigt som jag vet att det är bra för mig att försöka vara lite mera social. Så jag inledde mitt vappfirande med att blåsa upp ballonger som jag hängde upp i mormors takkrona. Jag åt en struva och drack lite mjöd - skumpaflaskan hade på ett mystiskt sätt försvunnit från kylskåpet...

Jag besökte Cindys familj på valborgsmässoaftonen, trots att nästan hela familjen led av olika stadier av förkylning, och jag gratulerade också, lite försenat, lilla Jocke på 2-årsdagen. Jag spelade "tre i rad" med Olivia, och åt kinamat (så som man säger i Sverige) från favoritrestaurangen i Rastböle.

På hemvägen vandrade jag lite omkring i Helsingfors centrum, ganska ödsligt kring kl 21, fast spårvagnen var proppfull med ungdomar på väg till Brunnsparken (som senare tömdes av polisen...).

I år var Havis Amandas fontän tom, sjölejonen sprutade inte vatten, och i dag morse fördes "Manta" bort, till HAM-museet för att genomgå en grundlig konservering/restaurering.

Här några bilder från ett kylslaget Helsingfors på valborgsmässoaftonen:

Försäljning av sydamerikanska produkter i Esplanadparken, "inkaprodukter" från Anderna, vilket i dag kan kännas som ett slags kulturell appropriering. Två hattprydda lamadjur lockade kunderna till sig, vilket också kändes lite pinsamt. Fast vi får tycka om om de här prylarna, köpa dem och uppskatta deras kulturhistoriska värde.

Jag skrev om "drömfångarens" betydelse i romanen Bastionerna och jag tror jag har en liten siku panflöjt någonstans i mina gömmor... El Condor Pasa med Simon and Garfunkel... Men vem kammar åt sig vinsterna?

Solig morgon på första maj med en god havregrynsgröt... Jag klädde upp mig och tog en dammig spegelselfie i vårt lilla rum, just nu "ockuperat" av yngre sonen David. Han flyttar snart till Vallgård, vilket gör mig vemodig... Empty nest syndrome?

Far from the Madding Crowd (Fjärran från vimlets yra)? En 1800-tals roman av Thomas Hardy. Hans mest kända roman är Tess d'Urberville, som filmatiserades 1979 med Roman Polanski som regissör, Nastassja Kinski i huvudrollen. Här lite förstamajyra i Brunnsparken:

Långbord i parken.. nå, kanske inte riktigt som Trimalchios gästabud i Fellinifilmen Satyricon..

Vive la France... I närheten, på den lilla utescenen vid lekparken, dansades det salsa, vilket blivit en tradition på första maj. Skulle nog ha varit trevligt att ha en vappuheila, en förstamajvän (käraste...).

Från parken tog jag mig till Fredsstationen i Böle, där det pågick en förstamajfest, arrangerad av Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius. Vår utrikesminister Pekka Haavisto var också på plats och några kära medlemmar från Svenska Fredsvänner i Helsingfors.

Fredsarbetet fortsätter, även när det pågår ett krig i Ukraina. Läget i Sudan är kaotiskt, flyktingströmmarna ökar. I dag kom president Zelensky på ett överraskningsbesök till Helsingfors där han togs emot av president Niinistö och senare på dagen träffar han de nordiska statsministrarna.

Fredsstationens stämningsfulla sal, ute har björkarna fått sina mössöron:

Tack, Laura, för en fin fest!

Gamla Fredriksbergs station, som härstammar från Nykyrka på Karelska näset (där min pappa föddes), flyttades 1984 cirka 350 meter till sin nuvarande plats, inklämd mellan Böles betongklossar från 1970-talet.

Böles betongbrutalism fascinerar på ett märkvärdigt sätt:

Spårvagnarna utanför Tripla gick inte, på grund av byggarbetet med spårvägen mellan Fiskehamnen och Böle, så jag fick lov att igen hoppa på ett tåg tillbaka till centrum.