måndag 22 april 2019

Feel Finland i Tokyo



Om koto och kantele, och att klä sig i Marimekko...


I år har det gått hundra år sedan de diplomatiska kontakterna mellan Finland och Japan skapades. Detta firades förra veckan med en fin fest/festival som ordnades av Finlands institut i Japan. Här en kort presentation av institutet på deras webbsida:

Finlands institut i Japan fungerar som en länk mellan Finland och Japan inom vetenskapens och kulturens områden. Institutet möjliggör dialog och främjar samarbete mellan aktörer inom kultur, vetenskap, högre utbildning, teknik och ekonomi.

Feel Finland-festen gick av stapeln ute på ambassadens gård, inne hölls bl.a. en Knitting Club, en workshop i Nordic ikebana och tillverkning av himmeli (på engelska kanske straw mobile).

På utescenen kunde man titta på både folkdans och Tokyo Street Ballet, lyssna på både dragspelsmusik och tango framförd på elektrisk violin och ukulele. Själv tyckte jag kanske allra bäst om Eva Alkulas och Tomya Nakais finstämda musik på kantele och koto, instrument som passar väldigt bra ihop, trots att klangen är ganska olika. 




Själv medverkade jag i ett Artist Talk med Pasi Järvinen från institutet och Sayaka Iwai som tolk. Det kändes kanske inte så tacksamt att uppträda strax efter en fartfylld luftgitarr show och strax före Isac Elliot, men vi hade en mångsidig och givande diskussion, bland annat om författaryrket i Finland, teman som är viktiga för mig och mina intryck av Japan och vistelsen på Youkobo-residenset. 

Ja, det blev ett slags fix idé för mig att ha en Marimekkoklänning med i bagaget när jag reste till Japan. Jag köpte den på rea i Forums Marimekko, Pienet kivet heter designen. Men är jag riktigt ärlig så trivs jag inte riktigt i den här klänningen, som kanske kräver någonting enfärgat omkring sig, t.ex. en svart lång tröja... Ja, det finns ju diskretare, enfärgade Marimekkokänningar, ljusa eller mörka, men jag ville ha en klänning som ser ut som en riktig Marimekko... How about it?


Med Sayaka Iwai (foto: Kai Rennes)
Med Isac Elliot (foto: Kai Rennes)
Novita Muumit Knitting Club...




I ikebana workshopen
Nordic ikebana

Himmeli workshop
Bekanta blåvita företag...



Både förmiddagens och eftermiddagens program avslutades med letkajenkka till tonerna av en sång av Katri Helena i bakgrunden - evigheter sedan jag senast dansat letkis. Väldigt trevligt att ambassaden öppnade sina dörrar och ordnade en så här fin fest. Ja, och ambassadens wifi hade namnet på en muminfigur som lösenord... Men det var inte Lilla My eller Snusmumriken... Ett stort tack till Anna-Maria och Pasi!



Institutets verksamhetsledare i mitten,
Anna-Maria Wiljanen
Affisch på institutets vägg 

“The Hemulen, moaning piteously, thrust his nose into the sand. "This has gone too far!" he said. "Why can't a poor innocent botanist live his life in peace and quiet?"
"Life is not peaceful," said Snufkin, contentedly.” 
― Tove Jansson, Finn Family Moomintroll





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar