Gröna bilder från Grez...

Det regnade ordentligt för ett par veckor sedan, det gulbruna, nästan svedda gräset fick nytt liv och blev igen grönt. Men allt fler torra löv singlar ner från de stora lövträden och svalorna svirrar inte lika intensivt som förr.

En dag såg jag en fågel med blåskimrande rygg och lång näbb nere vid floden: en kungsfiskare, mycket sällsynt i Finland. Den visslade på ett speciellt sätt och flög vågrätt ovanom vattenytan. Den lär trivas vid sakta flytande floder, så Loing är nog perfekt för den.

En dag vill jag se fladdermössen, som lär husera under stenbron, ja, jag skriver någonting om dem i romanen som jag har under arbete, utan att ha sett dem, om deras speciella hjärnceller och förmåga att orientera med hjälp av ultraljud, också att de kan bära på farliga virus, bland dem ebola...

För några dagar sedan var det 35 grader varmt, jag mår inte så bra vid en sådan värme, sitter helst inomhus vid arbetsbordet framför det vackra gröna fönstret... På kvällen svalnar det snabbt när solen gått ner, tidigt på morgonen kan det vara bara elva, tolv grader varmt.

Jag vandrar ibland till grannbyn Montcourt-Fromonville, promenaden är kanske inte så inspirerande i närheten av en livligt trafikerad genomfartsväg, trots att en gångväg löper genom den täta lövskogen. Floden Loing verkar halvt igenvuxen under en hög järnbro, där dess vatten leds ljudligt forsande genom ett rör. Ja, det är fascinerande med vattendrag, gamla kanaler, dammar och vattenkvarnar, sånt som konstruerades för länge sedan i ett annat tidevarv.

Grannbyn är större än Grez, och byns centrum ligger ganska långt borta. En kort bro tar en över kanalen, där områdets berömda vita sand transporterades ombord på pråmar. Män sitter och metar på stranden av kanalen och en dag såg jag en svart pråm glida förbi, nästan lite kuslig i det annars så fridfulla, nästan slumrande landskapet. I min nya roman skriver jag faktiskt också om pråmar, men i ett helt annat sammanhang, i en helt annan del av världen, på en helt annan flod...

I närheten av järnbron finns en restaurang, men jag har aldrig lyckats äta där, jag glömmer att den är stängd på söndagen och att den stänger redan halv fyra på vardagar. En lördag i juli lyckades jag titta in, bara för att konstatera att den stora restaurangen var proppfull. Ja, jag saknar ett kafé i de här trakterna, ett enkelt kafé där man kunde slå sig ner, dricka en kopp kaffe, kanske läsa i en bok...

Min syster och svåger kommer på besök nästa vecka och då hoppas jag att vi lyckas äta på restaurangen i Montcourt-Fromonville... Hoppas det är lite svalare då, och att gräset fortfarande grönskar.

A child said What is the grass? fetching it to me with full hands;

How could I answer the child? I do not know what it is any
more than he.

I guess it must be the flag of my disposition, out of hopeful green
stuff woven.

Walt Whitman

Hôtel Chevillon, med Carl Larsson-huset till vänster

De över hundra år gamla lövträden bildar en liten allé...

Floden Loing, där den ser ut att ha "tagit slut"

Den gamla stenbron syns i fonden

Rostiga, låsta portar...

Pråmen som dök upp på kanalen

En kanal i Fontainebleaus slottsträdgård

Skog eller park?

Selfie i slottsparken

Mtt gröna fösnter i Grez

En varm augustikväll i det gröna

På en juiceförpackning: och ni, på vilket sätt
har ni tänkt vara snälla i dag? 

Green Mountain

You ask me why I dwell in the green mountain; 
I smile and make no reply for my heart is free of care. 
As the peach-blossom flows down stream and is gone into the unknown, 
I have a world apart that is not among men.

Li Po