När jag jobbade som au pair i Paris i början av 1970-talet höll jag mig nästan alltid till de stora boulevarderna och missade en massa fina kvarter med smala gränder och vackra hus. Jag visste helt enkelt inte vart jag skulle gå för att se någonting lite "mysigare" och jag var alltid rädd för att gå vilse.
Jag väntade på min syster och svåger på Café Le Départ vid Place Saint-Michel, med låtar av Frank Sinatra som bakgrundsmusik. When I was twenty-one, it was a very good year, it was a very good year for city girls who lived up the stair...
Jag har rest med Anita och Martti till Stockholm, Kuusamo och Lappland, men aldrig träffat dem i en större stad i "Europa"... Medan vi väntade på vårt rum på Hotel Mont Blanc vid Rue de la Huchette (en smal gata i ett område som är en verklig "turistfälla" i Quartier Latin, men nära till Seine, Notre Dame och Shakespeare & Co), tog vi en promenad längs med Boulevard S:t Michel. Finlands kulturinstitut höll fortfarande sommarstängt, så vi fortsatte upp till Panthéon, där jag inte varit sedan 1970-talet...
Clunys medeltida museum vid Boul' Mich återstår att se, med utgrävningar och spår av badinrättningar från den gallo-romerska tiden... Åh, så många luckor jag har när det gäller Frankrikes historia! Jag kunde kanske börja med att läsa om det galliska kriget i Asterix (tror jag ska leta efter ett passligt Asterix-album hos bouquinisterna... ett Tintin-album skulle inte heller skada...).
Vi åkte mycket buss, ibland steg vi på fel buss, men oftast valde vi rätt och njöt av stadsvyerna. Att ta sig ner till metrostationen Abbesses i Montmartre var som att i en spiral vandra ner till Dantes infernos innersta krets...
Vi vandrade den utmattande långa sträckan mellan Triumfbågen och Place de la Concorde, stannade för att äta en sandwich på Pomme de Pain - man behöver inte äta dyrt i Paris. Vi läste både Café de Flores och Les Deux Magots menyer, men valde sedan Pizza Vesuvio på andra sidan boulevarden och följande dag åt vi på ett ganska nedslitet ställe nära hotellet, med en energisk hattprydd "inslängare" som småpratade med kunderna och förde tankarna till 1930-talets Chicago (inga escargots för mig, merci...).
En grupp ungdomar med målade ansikten marscherade förbi, taktfast sjungande Frère Jacques, vilket antagligen hörde till initiationsriterna (gulnäbbsintagningen/fuksiaiset) för första årets studenter vid Sorbonne...
Det blev lite av en fix idé för oss att se Saint-Martin-kanalen, så vi tog metron till Gare de l'Est och vandrade mot Villette-bassängen, fast vi borde kanske ha promenerat söderut i stället, eller startat från République eller Bastille för att se de allra "trendigaste" kanalstränderna. Kanalen är närmare 5 km lång, men bildar tillsammans med andra kanaler ett 130 km långt nätverk av kanaler i Paris.
Kvarteren kring Saint-Martin har blivit ett populärt bostadsområde, speciellt för yngre personer, med trendiga butiker och restauranger, och lägre hyror än i centrum (vad som nu sedan är stadens centrum). Men gentrifiering pågår även i utkanten av Paris och de tidiga morgontågen från Melun och andra delar av regionen Île de France är fulla med folk som arbetar i Paris.
På 1960-talet hotades Saint-Martin-kanalen av utfyllnad och motorvägsbygge, självaste Le Corbusier hade en futuristisk detaljplan för området. Vattendrag i städer är roingivande, stilla flytande floder som Loing här i Grez, det är skönt att sitta i närheten av vatten en varm sommardag, visserligen har kanaler inte samma betydelse och funktion som tidigare, då de byggdes.
I en liten och mycket smal mataffär nära hotellet köpte vi mineralvatten, lite godis, frukt och vin. En rödbrun katt stirrade på oss där den vaktade ölförpackningarna. Anita valde en flaska sauvignon för cirka fem euro, ett vin som visade sig höra till det förmånliga fabrikatet Belle France. Vinet smakade helt gott, vi köpte samma vin senare här i Grez-sur-Loing och kallade det därefter för Pirkkavinet...
 |
| Foucaults pendel i Panthéon, ett sätt att mäta tiden? Sakta roterar jorden runt sin egen axel... |
 |
| Martti läser om väggmålningarna... |
 |
| Tillägnat författare som dött (eller levt?) för Frankrike... |
 |
| I Panthéons krypta. Min propra outfit påminner nästan om ett slags uniform, bara båtmössan fattas... |
 |
| J'ai décidé d'être heureux parce que c' est bon pour la santé (Voltaire) |
 |
| Université Panthéon-Assas |
 |
| Förfriskningar vid Place du Panthéon |
 |
| Två systrar i Paris... Jag står på ett konstigt sätt... |
 |
| Picassomuseet i Le Marais, öppnades 2014 efter en långvarig renovering. |
 |
| Jacqueline lisant, 1957-58 |
 |
| Portrait de Dora Maar, 1937 |
 |
| Victor Brauner: Pour Picasso grand initiateur, 1953. För tankarna till Jean-Michel Basquiat... |
 |
| Étude pour "Les femmes d'Alger, d'après Delacroix", medger att jag föredrar originalet från 1833... |
 |
| Vi gjorde en kryssning på Seine, med start från Eiffeltornet. Vedettes-båtarna hette Edith Piaf, Jeanne Moreau, Isabelle Adjani... Här två lite yngre systrar... |
 |
| Conciergerie från 1300-talet, f.d. kungligt palats och fängelse... |
 |
| Jackie och Marilyn är fortfarande adorables i Frankrike. Här på en unisex toalett... |
 |
| Vacker kvinna med fin frisyr, på ett café i Le Marais |
 |
| De vackra gamla stationsbyggnaderna, här Gare de l'Est... |
 |
| Bisarrt att namnet lever kvar i en metrostation. Jag skrev någonting om slaget vid Stalingrad i min roman Jag gungar i högsta grenen... |
 |
| Café vid stranden av Saint-Martin kanalen |
 |
| Biograf med berömda filmrepliker. Här syns inte You're talking to me? och Tomorrow is another day... |
 |
| Vid Villette-bassängen |
 |
| "Exotiska" matbutiker i närheten av kanalen |
 |
| Indonesian Food & Juices |
 |
| I Tuileries-parken stoppar ridpolisen de afrikanska försäljarna som snabbt samlat ihop sina små Eiffeltorn i ett lakan. Det riktiga tornet skymtar till vänster... |
 |
| Luxor-obelisken på Place de la Concorde, restes av Ramses II cirka 1250 f. Kr. Transporterades till Paris 1836. |
 |
| Katten som vaktade ölet... |
 |
| Söstra mi på hotellet. Vi kallade rummets snirkliga stol för Louis IV-stolen... |
 |
| En orkester spelade i Luxembourg-parken, bl a Walk On By, som Dionne Warwick sjöng på 1960-talet. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar