måndag 1 november 2021

Höst i Solna/Stockholm

Hälsningar från Haga Norra i Solna, alldeles i närheten av Hagaparken och kyrkogården (och trafikdånet från E4), också i närheten av Hagalunds massiva ljusblåa bostadshus... Jag minns när de byggdes mot slutet av 1960-talet när jag var här för första gången och de gamla trävillorna i Haga fick ge vika (lite som i Böle/gamla Fredriksberg i Helsingfors).

Jag har nu varit här i över en vecka, det är ingen turistresa utan en vistelse som känns väldigt tung: min faster, som flyttade hit 1969, har fyllt 90 och bor nu på ett vårdhem. Hennes bostad här i Solna ska tömmas, hyreskontraktet går ut inom november.

Jag hinner inte skriva så mycket text just nu, men vill gärna, så som ofta sker, posta det här inlägget innan oktober övergår i november. Så jag tänkte välja ut några höstbilder från miljön omkring mig, och återkommer förhoppningsvis ganska snart med tankar och funderingar kring det omöjliga att gå igenom en annan persons personliga saker, ja, hela hennes hem. Önskar er en bra början på november, då skymningen faller allt tidigare och dagarna mörknar. Fast jag har alltid älskat Tove Janssons Sent i november... 


Fortfarande vacker höst i Stockholm. Mysiga svenska skyltar...


Stora pelousen (gräsmattan) i Hagaparken. Här satt jag i sommarvärmen 1991 när min äldre son var sju månader gammal, mitt ex följde också med och vi fick bo i fasters lägenhet här i Solna medan hon själv var bortrest (tror hon var på kurorten Sotji i dåvarande Sovjetunionen). En lycklig tid, men lyckan varade inte så länge...


Koppartälten i Hagaparken, här inne finns ett kafé, där jag suttit ett par gånger och lidit lite av den ekande akustiken. För att gå på toan fick man ta sig genom "ryttargången" med hästbilder på väggarna, strax intill Fjärilshuset med odlingar från Gustav den III:s tid... Ganska mycket kungliga anor i Hagaparken, paviljonger och ekotemplet, det välbevakade Hagaslottet, där "sessorna" växte upp på 1940-talet, och som i dag har nya kungliga invånare...


När min faster flyttade till Sverige bodde hon i cirka fem år i det här jugendhuset med vackra burspråk, men fick sedan en lite större bostad i det orangefärgade grannhuset, som har en stor och öppen innergård (där jag desperat letade efter soptunnorna, mycket att sortera och gallra i bostaden...). 


Bostadshuset är från 1930-talet och har en vacker trappa med lite dunkelt, hemlighetsfullt ljus:



I fasters kök... Allt detta skall bort, det känns så sorgligt, men jag näns inte tömma den här fönsterbänken. Jag sitter vid bordet framför fönstret och dricker morgonkaffe, skriver och lyssnar på Sveriges radio (gärna på kanalen Långsamma klassiker, typ Seals Crazy, Pink Floyds Another Brick in the Wall, Lalehs Goliat)... 


Ett kärt barndomsminne: jag och min syster sitter i fönstret på Granvägen tillsammns med vår eleganta faster (som är cirka 25 på bilden). Det är julafton och vi spanar efter julgubben, medan pappa gick ut med "roskpåsen"... 

1 kommentar:

  1. Fint blogginlägg. Fina bilder. Krama om faster en extra gång, ifall sådant låter sig göras och hon är bekväm med det. God fortsättning på hösten till dig.
    Th.

    SvaraRadera