Strömmingsmarknaden

Ett säkert tecken på höst: strömmingsmarknaden på Salutorget i Helsingfors, med anor från 1700-talet. Jag försöker gå dit varje år, come rain or shine... I år var jag där i folkträngseln på öppningsdagen, men då köpte jag ingenting, bara fotograferade och strövade omkring i det kylslagna, gråa vädret.

De åländska försäljarna var många, men även Sibbobor och Tage från Hangö sålde sina produkter.  Den smäckra galeasen Albanus låg och kluckade i Kolerabassängen. På fotografier från början av 1900-talet domineras Salutorgets kajer av ett hav av master. Då bodde min mormor i Åbo, men när hon kring 1914 började sin arbetspraktik på Maria sjukhus besökte hon säkert höstmarknaden med sin syster eller sina unga sjuksköterskekolleger.

I dag på lördagen, den sista dagen, gick jag till strömmingsmarkanden på nytt, en timme före stängningsdags. Endast få fiskburkar låg kvar på diskarna, men jag fick både senapsströmming och skomakarlax av en försäljare från Nystad. Albanus hade redan seglat hem till Mariehamn. Jag överraskades av ett hällregn – och så var strömmingsmarkanden slut för i år.

I Ulla-Lena Lundbergs roman Kungens Anna  (1982) finns en levande skildring av höstmarkanden i 1930-talets Helsingfors. Ombord på en marknadsskuta från Kökar seglar unga Anna till Helsingfors, där hon under några klara septemberdagar förutom strömming säljer nötter och Rös Hildas brödkakor och ullgarn, och där kunderna, både ungherrarna och fruarna, blir förtjusta i henne.

Helsingfors älskade sitt marknadsfolk och alldeles särskilt kökarborna, livliga och hederliga människor som vid marknadens slut gjorde uppköp för hela året. (---) Helsingfors älskade också raden av båtar med saltströmming och vassbuk, rökta fårbogar och hasselnötter och hemspunnet ullgarn som luktade starkt av hälsa, och allra främst båtfolket med sina ord och uppsyner, sin provkarta på sydfinlandssvenska dialekter, sina åthävor och oemotståndliga skratt. På förmiddagen kom helsingforsfruarna och hembiträdena, klockan elva kom mattimmesflanörerna, och vid halv tolv var det tjockt av folk på kajerna.

(---) Dunkelt anade Anna att hon aldrig mer skulle bli bemött med en sådan välvilja och lust som nu. Marknadsveckan gick snabbt, men för första gången i sitt liv låg hon invaggad i ögonblickets lugn. Det bar över från dag till dag, en beständig salig närvarande tid.

Galeasen Albanus från Åland

Höstäpplen - från Åland... 

Bra att smaka innan man köper... 

Barn pysslade inne i ett tält - de smakade
också på strömming...

Fina rönnbärsdekorationer

Historiens vingslag - den ryska kejsarinnans sten från 1835,
den svenska flaggan på ambssadens tak... 

Flaggor: Finlands och Ålands... Inte lika många
båtmaster som för hundra år sedan... 

Ha en skön och stämningsfull höst!