Körsbärsblomning

Plötsligt lyste de framför mig på långt håll: de blommande körsbärsträden i Havshamnens park. Det krävdes bara en varm och solig dag för att de skulle slå ut. 

Svårt att fota körsbärsblommorna, sakura, när vinden ruskar på grenarna. Vid mulet väder blir blommorna blekt violetta, när solen skiner ser de nästan självlysande ut, ljusröda mot den blåa himlen. Även andra växter och träd står i blom, lönnens grenar tyngs av den ljust gröngula blomningen, stora tulpaner slår ut, vita och röda. 

Folk tar selfies under sakura, många försöker få en närbild av en blomklase. Jag minns inte att det skulle ha funnits lika många körsbärsträd i Helsingfors i min barndom och ungdom, inte heller när mina barn var små på 1990-talet. Havshagens park renoverades för ett antal år sedan, tidigare var det ett slags joutomaa, ett ganska vildvuxet och skräpigt område där fritidsbåtarna sov sin vintersömn. De första körsbärsträden i Kasberget planterades 2007.

I dag har det gått 75 år sedan andra världskriget tog slut. VE Day, Victory in Europe Day. Röda armén vällde in i det sönderbombade Berlin, Tyskland kapitulerade.  På grund av coronakrisen firades minnesdagen inte som planerat, president Macron lade ner en krans vid den okända soldatens grav vid den folktomma Triumfbågen, statsminister Boris Johnson höll en tyst minut, Tjeckiens president bar ansiktsskydd vid fredsmonumentet i Prag... Tysklands president Steinmeier talade om vikten av att aldrig förtränga det förflutna och att Tyskland bara kan älskas med ett brustet hjärta... 

Jag känner mig bara så allmänt ledsen, inte av ett brustet hjärta, utan på grund av pandemin och allt vad det har medfört. Skrämmande stora antal döda speciellt i USA, miljoner runt om i världen som har blivit arbetslösa. Lockdown-läget öppnas småningom i olika länder, men det betyder inte att smittorisken är över. Ingen vet vart krisen leder oss, ibland fylls man av riktigt obehagliga tankar, men dem försöker man stöta bort, man liksom stänger ut världen, tittar på en Woody Allen-film, lyssnar på radio och försöker koncentrera sig på att skriva... 

They blossom, and then
We gaze, and then blooms
scatter, and then...

Onitsura

To cherry blossoms I come
And under the blossoms go to sleep -
No duties to be done.

Buson

Medger att det här fotot är "stiliserat" av
Google Photo... 

Plötsligt spricker även lönnens gröngula blommor ut, har egentligen aldrig granskat dem på nära håll, när de tittar fram ur de rödbruna "kokongernas" öppna gap. Jag missade björkens "mössöronstadium", nu blir löven större dag för dag.

Sakura i Helsingfors, försökte stajla det här
lite bleka fotot...

Minnen från hanami körsbärsblomningsfesten för ett år sedan i Tokyos stora Ueno-park. Hanami betyder att skåda blommor. I Uenoparken var blommorna blekt blekt rosa, nästan vita, som lysande moln i träden. Jag hann se hanami-festen med ungdomarnas picknick innan blomningen var över och de sista små kronbladen singlade ner, bildade små drivor på marken. 

Och här en bild från hanami-festen för några år sedan i körsbärsparken i Kasberget. Den här festen, liksom alla andra evenemang, har ställts in i år, men folk tar sig ändå ut till parken för att på behörigt avstånd beundra körsbärsblomningen, som är som vackrast under bara några korta dagar... 

Our world is a world of suffering,
Even if cherry flowers bloom.

Under cherry flowers
None are utter strangers.

Issa