I Simskäla

Sista dagen i maj, en regnig dag i Simskäla. Här sitter jag i Annis kök och ser den ljusa vårkvällen mörkna - den sista vårkvällen? I morgon börjar sommaren...

Jag hinner kanske inte skriva så mycket text i det här inlägget, men ville gärna lägga ut lite bilder av mina vandringar här i Simskäla. En häckande svan i båthamnen - jag ville absolut inte störa den utan gick vidare så tyst som möjligt. En stund senare såg jag den simma tillsammans med sin partner i strandvattnet.

Mina fårvänner i hagen strax bredvid huset, jag blev så fäst vid dem, deras tysta stirrande, enstaka bräkande, än lite längre borta, än närmare, konstant betande, mumsande på gräset, tuggande (eller heter det idisslande?). . Sex får, som sedan fördes bort till en hage där gräset är friskare och grönare.  Jag saknar fåren, det kändes fint att ha dem här nära, levande varelser som levde sitt eget liv och som ibland kom springande mot mig där jag stod bakom stängslet, som för att säga hej. 

Det är sällan som jag följt med äppelblomningen, men nu hade jag tillfälle att göra det. I början är knopparna grannröda för att sedan bli vita när de slår ut, tills hela trädet lyser som ett vitt moln. Nu faller de första kronbladen ner i regnet, samtidigt som syrenens första små blommor slår ut i klasarna.  Häggen blommar snart ut, i en skogsglänta vid vägen lyste kottarna röda bland den lilla granens gröna barr. 

Fjolårets vass lyser gul och ett stycke längre bort, på en bergsklack, finns en liten övergiven stuga, som jag har försökt skildra i romanen som jag har under arbete, ett slags mentalt landskap som romanens unga flicka minns när hon är gammal. 

En rosig kväll på stranden. Turister tittar in, ibland kommer en hel busslast och fyller Annis kök och skrivarstuga helt och hållet. Sedan är jag ensam igen, majmånadens sista kväll mörknar utanför köksfönstret och jag tänder bordslampan.