Jag debuterade alltså som författare när jag just skulle fylla sex... Jag fyllde femton på min föregående födelsedag, 2012, och kunde alltså skaffa "mopokort", vilket min väninna Nina påpekade. I år fyllde jag 16 och kan äntligen börja gå på barnförbjudna filmer...
I själva verket fyller jag ju betydligt mycket mera och kan nu gnola på en viss Beatlessång: Will you still need me, will you still feed me, when I'm....
Jag vågade inte titta på gårdagens Efter nio-program, där det ingick en intervju med mig och om min speciella födelsedag, nya bok, mångkultur och Jamaica. Jag går ofta i lås framför tv-kameror och glömmer helt bort vad jag egentligen vill säga, de roligaste anekdoterna. Men kanske alla intervjuer inte behöver vara så roliga och "slick"... Man kan också tala om krig, slaveri och deporteringar, sådant som splittrar familjer och formar deras livsöden under olika tidevarv. Eller så som rastafarierna säger: Babylon, brimstone and fire!
Jag firade med barn och barnbarn, som en riktig mommo, och fick ljuvliga tulpaner. I dag är de som vackrast när de har slagit ut lite mera. Det känns konstigt att vara hemma igen, att se stenhus omkring sig i stället för de öppna fälten. Jag kan förstå hur familjer från landsorten kände sig, på 1960-talet och än i dag, när de lämnar sina hemgårdar och hembyar för ett "bättre" liv i staden.
Vi åt födelsedagskaka i tv-studion. |
Tidtabellen i tv-studion är tajt. |
I Kingston, Jamaica, 1989. Det här glasögonmodet har gjort comeback... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar