Folktomma torg, ödsliga gator i eftermiddagens regn på midsommaraftonen. Pionerna är nu som vackrast, lysande röda, regntunga böjer de sig mot marken på vår gård.
Vi har inget eget sommarställe, så vi har oftast firat midsommar i stan. När barnen var små deltog vi en gång i festen på Fölisön, en annan gång på Svartholmen, men köerna är långa och trängseln stor. Senare blev det många midsommaraftnar på Rönnskär, när barnen var i tonåren satt de helst på sina egna klippor med kompisar.
I fjol vistades jag som stipendiat i författaren Anni Blomqvists hus i Vårdös Simskäla på Åland. Stället heter Strömmen. Fint med riktig midsommarfest med majstång och spelmansmusik vid den gamla folkskolan. Jag postade bilder därifrån när jag började blogga förra sommaren. Jag hoppas få besöka Strömmen igen nån gång, sitta på båthusets brygga, cykla till västra hamnen med de vackra gamla fiskebodarna.
I år firade och festade mina tre stora barn på eget håll. Fast jag fick nog besök av mitt barnbarn, snart tio månader gammal. Olivia kan redan stå med stöd och vinka med handen.Vi tittade på bilder i Tomtebobarnen och lekte med hennes unga morbrors roliga röda Hoptimist-studentgubbe, en dansk leksak som studsar på en fjäder. Jag kände mig som en riktig mormor.
Annars tittade jag mest på Brexit-diskussioner som visades nonstop på France24-kanalen, läste kommentarer på Facebook. Det känns nog väldigt konstigt och olustigt att Storbritannien kommer att avgå ur EU, unionens tredje största (eller andra största, efter Tyskland?) medlemsland.
Det klarnade mot kvällen och jag stängde av tv:n. Jag vandrade ner till stranden, Rönnskärsbåten avgick passligt, prydd med björkkvistar, så jag hamnade där, än en gång, och fick beundra havet på min egen klippa, värma mig i kokkobrasans sken.
På väg hem tog jag en night cap på Mattolaituri, utsikten är fin, men en flaska öl kostar 8,50... Folk trivs på stränderna när det är midsommar, vid vattnet. Båtarnas röda och gröna lanternor lyste i den nästan violetta natten, Sveaborg lyste likaså. Inga egentliga skymningar i juni, inga violetta skymningar, bara tidiga soluppgångar och ljusa dagar, sena solnedgångar och ljusa nätter... Det flaggas natten igenom på midsommaren. Hemma knäppte jag igen på tv:n, åt yoghurt med hallon och jordgubbe - och tittade på nya diskussioner om Brexit...
Vi har inget eget sommarställe, så vi har oftast firat midsommar i stan. När barnen var små deltog vi en gång i festen på Fölisön, en annan gång på Svartholmen, men köerna är långa och trängseln stor. Senare blev det många midsommaraftnar på Rönnskär, när barnen var i tonåren satt de helst på sina egna klippor med kompisar.
I fjol vistades jag som stipendiat i författaren Anni Blomqvists hus i Vårdös Simskäla på Åland. Stället heter Strömmen. Fint med riktig midsommarfest med majstång och spelmansmusik vid den gamla folkskolan. Jag postade bilder därifrån när jag började blogga förra sommaren. Jag hoppas få besöka Strömmen igen nån gång, sitta på båthusets brygga, cykla till västra hamnen med de vackra gamla fiskebodarna.
I år firade och festade mina tre stora barn på eget håll. Fast jag fick nog besök av mitt barnbarn, snart tio månader gammal. Olivia kan redan stå med stöd och vinka med handen.Vi tittade på bilder i Tomtebobarnen och lekte med hennes unga morbrors roliga röda Hoptimist-studentgubbe, en dansk leksak som studsar på en fjäder. Jag kände mig som en riktig mormor.
Annars tittade jag mest på Brexit-diskussioner som visades nonstop på France24-kanalen, läste kommentarer på Facebook. Det känns nog väldigt konstigt och olustigt att Storbritannien kommer att avgå ur EU, unionens tredje största (eller andra största, efter Tyskland?) medlemsland.
Det klarnade mot kvällen och jag stängde av tv:n. Jag vandrade ner till stranden, Rönnskärsbåten avgick passligt, prydd med björkkvistar, så jag hamnade där, än en gång, och fick beundra havet på min egen klippa, värma mig i kokkobrasans sken.
På väg hem tog jag en night cap på Mattolaituri, utsikten är fin, men en flaska öl kostar 8,50... Folk trivs på stränderna när det är midsommar, vid vattnet. Båtarnas röda och gröna lanternor lyste i den nästan violetta natten, Sveaborg lyste likaså. Inga egentliga skymningar i juni, inga violetta skymningar, bara tidiga soluppgångar och ljusa dagar, sena solnedgångar och ljusa nätter... Det flaggas natten igenom på midsommaren. Hemma knäppte jag igen på tv:n, åt yoghurt med hallon och jordgubbe - och tittade på nya diskussioner om Brexit...
Midsommar i stan, Narinken. |
Regntunga pioner på vår gård. |
Olivia och jag med hoptimistgubben (jag hade glömt att lägga lite läppstift för fotografiet, men när man är mommo tänker man inte på sånt!). |
Cindy och Olivia |
På väg till Rönnskär halv tiotiden på kvällen |
Det var dimmigt ute på havet. |
På café Mattolaituri/Mattbryggan klockan halv ett på midsommarnatten |
Midsommarens stora nyhet. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar