Det har blivit en tradition för mig att inleda Konstens natt med att äta borsjtjsoppa med blini på Heliga Treenighetskyrkans lummiga gård vid Unionsgatan.
Sylt eller smetana? frågade den vänliga damen som serverade blinin.
Sylt eller smetana? frågade den vänliga damen som serverade blinin.
Och jag som har svårt att fatta vissa beslut svarade:
Kan jag få lite av båda?
Och det fick jag. Härligt med båda smakerna, det lent söta och det strävt syrliga.
På Senatstorget fotade jag koreanska Choi Jeong Hwas plastinstallationer, fiskar och jättebläckfisken, varpå jag åkte spårvagn till Sinebrychoffs museum på Bulevarden. Tiepolos venetianska fantasier, en stråkkvartett spelade i den överdådiga salongen. Ekon från det kejserliga S:t Petersburg, furstarna i Tolstojs Krig och fred, som visas i en brittisk produktion på YLE.
Vilken kontrast att sedan gå till Designmuséets Eero Aarnio-utställning med Pastillstol och Ponypall i glasfiber. En bild av president Kekkonen i bollstolen, skön dj-musik som lät som 60-tals toner i technotappning.
Från Designmuséet skyndade jag hemåt för att ladda min telefon, men stannade för en stund i Högbergsgatans backe för att lyssna på Helena Lindgren och Jorma Uotinen vid Maxills. De sjöng faktiskt riktigt bra, lagom teatraliskt, både finsk tango och chansons. Petri Ikkelä på dragspel. Så fint att se Uotinen framföra en liten solodans, spänstigt och inlevelsefullt. Temat var olycklig kärlek... Täysikuu, se kerro hälle, täysikuu...
Men i kön till Maxills bardisk blev jag knuffad av en parant Ulrikasborgsdam, som ropade med hög röst:
Missä on jono? Var är kön?
Här, svarade jag ödmjukt.
Eikä ole, skrek hon och använde armbågarna för att komma fram till disken. Vai onko tämä joku Anttilan jono?
En ganska ohyfsad replik, tycker jag. Vi andra som köade snällt tillhörde alltså patrasket som brukar, eller brukade, köa hos Anttila. Jag har skrivit om hierarkierna i Ulrikasborg i romanen Bastionerna.
Halv tiotiden begav jag mig ännu till Tölövikens strand för att träffa min syster och hennes svägerska, som varit bl.a. på Korjaamo. Men det var svårt att hitta dem i mörkret på gräsmattan framför utescenen där Operans höstprogram presenterades.
Det blev kanske lite för mycket högkultur och etablerad konst för mig på Konstens natt. Ingenting riktigt nyskapande, förutom plastfiskarna på Senatstorget. Missade Radioteaterns ljudinstallation i Lappviken, men tänkte gå dit på lördagen. I år saknar jag kontemporär dans i Helsingfors festspel, typ Dortmunds balett som i dag uppträder med koreografier av Alexander Ekman och William Forsythe i Villmanstrand.
Vi hann ännu höra de sista replikerna i Villa Kivis författarprogram (trodde att tillställningen skulle pågå till midnatt). Ett glas vittvin på den mörka gårdsplanen, där nattflyn svärmade ovanför en ljuskälla (mitt foto misslyckades). Ett lätt regn föll, trots det dansade ungdomar fortfarande i en liten krets till technomusik (house?) vid Tölöviken och jonglerade med kulörta lampor i sensommarnatten.
På Senatstorget fotade jag koreanska Choi Jeong Hwas plastinstallationer, fiskar och jättebläckfisken, varpå jag åkte spårvagn till Sinebrychoffs museum på Bulevarden. Tiepolos venetianska fantasier, en stråkkvartett spelade i den överdådiga salongen. Ekon från det kejserliga S:t Petersburg, furstarna i Tolstojs Krig och fred, som visas i en brittisk produktion på YLE.
Vilken kontrast att sedan gå till Designmuséets Eero Aarnio-utställning med Pastillstol och Ponypall i glasfiber. En bild av president Kekkonen i bollstolen, skön dj-musik som lät som 60-tals toner i technotappning.
Från Designmuséet skyndade jag hemåt för att ladda min telefon, men stannade för en stund i Högbergsgatans backe för att lyssna på Helena Lindgren och Jorma Uotinen vid Maxills. De sjöng faktiskt riktigt bra, lagom teatraliskt, både finsk tango och chansons. Petri Ikkelä på dragspel. Så fint att se Uotinen framföra en liten solodans, spänstigt och inlevelsefullt. Temat var olycklig kärlek... Täysikuu, se kerro hälle, täysikuu...
Men i kön till Maxills bardisk blev jag knuffad av en parant Ulrikasborgsdam, som ropade med hög röst:
Missä on jono? Var är kön?
Här, svarade jag ödmjukt.
Eikä ole, skrek hon och använde armbågarna för att komma fram till disken. Vai onko tämä joku Anttilan jono?
En ganska ohyfsad replik, tycker jag. Vi andra som köade snällt tillhörde alltså patrasket som brukar, eller brukade, köa hos Anttila. Jag har skrivit om hierarkierna i Ulrikasborg i romanen Bastionerna.
Halv tiotiden begav jag mig ännu till Tölövikens strand för att träffa min syster och hennes svägerska, som varit bl.a. på Korjaamo. Men det var svårt att hitta dem i mörkret på gräsmattan framför utescenen där Operans höstprogram presenterades.
Det blev kanske lite för mycket högkultur och etablerad konst för mig på Konstens natt. Ingenting riktigt nyskapande, förutom plastfiskarna på Senatstorget. Missade Radioteaterns ljudinstallation i Lappviken, men tänkte gå dit på lördagen. I år saknar jag kontemporär dans i Helsingfors festspel, typ Dortmunds balett som i dag uppträder med koreografier av Alexander Ekman och William Forsythe i Villmanstrand.
Vi hann ännu höra de sista replikerna i Villa Kivis författarprogram (trodde att tillställningen skulle pågå till midnatt). Ett glas vittvin på den mörka gårdsplanen, där nattflyn svärmade ovanför en ljuskälla (mitt foto misslyckades). Ett lätt regn föll, trots det dansade ungdomar fortfarande i en liten krets till technomusik (house?) vid Tölöviken och jonglerade med kulörta lampor i sensommarnatten.
 |
| Choi Jeong Hwas fisk i returplast |
 |
| Bläckfisken. En massa plast driver omkring i världshaven. |
 |
| På Heliga Treenighetskyrkans gård. |
 |
| Röd rödbetssoppa och blini med både sylt och smetana. |
 |
| Den lilla ortodoxa kyrkan (Finlands äldsta) påminner om de små kyrkorna vid Nevskij i S:t Petersburg. |
 |
| Venetianska fantasier på Sinebrychoffs museum. |
 |
| Ikonerna i bottenvåningen beskrivs så här fint: Helig, skön, världslig. |
 |
| Jag satt i närheten av den här tavlan när jag lyssnade på musiken och blev tvungen att fota den. Vilken intensiv blick i dockansiktet! |
 |
| Åh, vilken matsal! Här hjälpte Fanny till med dukningen... |
 |
| Musik i salongen, det lät som Mozart... Här syns bara hälften av rummet... |
 |
| Trappuppgången i Sinebrychoffs museum. |
 |
| Trappuppgången i Designmuséet, f.d. Broban, Brobergska samskolan, senare Helsingfors läroverk för gossar och flickor. |
 |
| Eero Aarnios "karameller" |
 |
| Kanske för stor i mitt vardagsrum? |
 |
| UKK i Aarnios bollstol. Men vad har han på fötterna? |
 |
| Helena Lindgren och Jorma Uotinen sjunger chansons vid Maxills. |
 |
| Ett omtyckt evenemang på Konstens natt. |
 |
| Operan i kvällsbelysning. Vi fick bl.a. se småsvanarnas dans och höra Sången om Loppan av Musorgskij. |
 |
| En grupp ungdomar fortsatte att festa i Hesperiaparken, trots regnet och sensommarmörkret. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar